Upp o hoppa, klockan är efter 8!

Ja då sitter man här.. Har en nykokt kopp te och två mackor, bredda med både smör och mjukost och skinka för att det inte ska bli så torrt direkt på morgonen. Ser inte alls fram emot tiden hos kuratorn om två timmar, inte det minsta. Fick en imodium och nåt lugnande av min hyresvärd igår kväll, de tillsammans med två holkar var väl lugnande om nåt... Så jävla skönt. Bara kände hur allt sköljdes bort på nåt sätt. Kunde fortfarande se problem men allting klarnade lite då mina känslor var ur vägen, och det behövde jag verkligen igår. Mådde rätt kass igår med, sen när baby kom hit började vi bråka direkt.. Sen efter att jag slängt ut han satt jag nere i köket och skakade och kände hur det knöt sig i bröstet kunde inte andas ville bara spy, det såg min hyresvärd och vad hon än gav mig var det precis vad jag behövde.. Så jag kanske inte var helt fel på det när jag sa att jag överväger antidepressiva.
Men men bara för att jag har vaknat på rätt sida idag kan jag ju inte skita i allt, problemen finns kvar och jag måste ta tag i dom. Så det är väl bara till att käka upp, duscha, o masa sig bort till KK. Måste in för blodgruppering med så har ju mer än en anledning att ta mig dit :) om jag har ork och lust över efteråt tänkte jag sticka bort till vägledningscentrumet o prata med en syo, men jag tror inte jag gör det idag. Annars gör jag det på måndag innan elr efter jag varit på KK kl15.. de löser sig.. för en gångs skull känns det verkligen som att det gör det..
o solen skiner :)
peace

.

usch igår var den jobbigaste natten jag kan minnas....inte nog med att jag grät så att jag inte kunde andas, bokstavligt talat, så sprang jag på toaletten varannan timme med världens diarré..... men jag klarade mig igenom natten iallafall. Emellanåt undrade jag fan om jag skulle orka,ville bara få slut på skitet, började tänka på olika sätt att ta livet av mig. Sen (jag vet inte hur det kom upp i huvet) tänkte jag om min mamma hade tagit livet av sig. Såg framför mig hur hennes kille åkte dit som vanligt o hittade henne o ringde mig o sa att jag var tvungen att komma dit så kom jag dit o såg henne.......... det fick mig bara till o gråta ännu mer hysteriskt, men jag insåg att jag inte kan göra så. Men allt kändes så hopplöst. Det känns som varenda viktigt beslut jag har tagit i mitt liv har varit fel, jag har alltid mått dåligt och har därför valt det lättaste o bekvämaste o det gör att allting är ett helvete idag. Jag hade behövt börja om från början, det känns som om hela mitt liv är över redan pga alla dåliga val jag gjort. O när jag insåg detta grät jag bara ännu mer.... Vill liksom bara gå till soc elr nåt o få ett jobb o en lgh o allting fixat, jag orkar inte själv. Det är så jävla mkt jag måste ta tag i, allt är upp o ner men jag orkar verkligen inte. Jag är 19år,inneboende, skulder upp över öronen, gravid, ingen utbildning. Det känns som om jag aldrig kommer komma någonstans...
Jag hade behövt någon att prata med som hade kunnat hjälpa mig med det med, som hade kunnat guida mig till studier osv. Eller de kanske räcker med någon att prata med, som kan pusha mig till o ta tag i allt själv, en sak i taget. Ska jag va ärlig tror jag benzo hade hjälpt mig där. En sort som inte gör mig till en likgiltig zombie utan en sort som sparkar mig i röven o ger mig ork att resa mig ur sängen. Måste finnas någon sort som gör det lättare att bearbeta sina känslor utan att förtränga dom. Vi får se, imorgon ska jag till kuratorn antar att vi inte kommer prata om sådant imorgon, även om ajg hade behövt något nu nu nu.... Vi får se. Jag hoppas på det bästa..
Nu ska jag klä på mig o ge mig bort till mobilia o handla lite smått, hoppas röven kan hålla sig stängd tills jag e hemma.... får ge fan i o äta o dricka mer.
Peace

. . .

jag vet inte om jag orkar detta... det är knappt en vecka kvar sen är graviditeten ur världen men det är bara toppen på isberget som försvinner.... fortfarande en hel jävla titanicsänkare kvar.... och jag orkar inte. jag orkar verkligen inte mer..........
vill inte vara ensam just nu......................

behöverlitemotivation

elr åtminstone inspiration. ingenting funkar när man mår såhär. visst kan jag sätta ångesten åt sidan o bjuda på ett leende då o då, men de är halvhjärtat och inte speciellt långvarigt. va fan ska jag göra? hoppas kuratorn jag träffar på fredag är vettig.
tänkte laga lite mat, hittade en halv falukorv i kylen som jag trodde jag ätit upp redan. får se vad det blir av den, just nu har jag noll fantasi.
peace

Mardrömmar

hallåja... inte haft någon vidare lust att skriva sista tiden, kände mig tvungen. men sen kom jag på att det är faktiskt för min egen skull jag skriver.
Aborten är bokad nu. På måndag får jag en tablett som hämmar de graviditetsbevarande hormonerna i kroppen (dödar fostret), och på onsdag skall jag dit igen 07,30 o spendera hela dagen där. De kör upp piller i mig som ska mjuka upp livmodernn och sätta igång sammandragningar, allting går till som en vanlig förlossning bara det att värkarna är framkallade och fostret är dött när det kommer ut. Fy fan asså... Denna gången jag gjorde ultraljud frågade jag om jag fick se, sist vände hon den bort från mig och efteråt retade det mig att jag sumpat enda chansen att få en glimt av den dära klumpen som växt inuti mig. Men som sagt, denna gången tittade jag. Och det var fruktansvärt vackert och hemskt på samma gång.. Det var en fullt utvecklad liten dude där inne. Armar, ben, fötter, huvud, näsa, mun........ Och i mellanåt fick han spel, (jag säger han för det känns i hela kroppen som en Han), han kurade ihopa sig till en liten boll sen PAOW full boxning, vilket mamma kände. De tryckte ju ovanifrån med ultraljudet sen han som tryckte nedanifrån, personalen påstår att det är omljligt för mig att känna, men va fan jag ser att han boxar och jag känner att det rör sig? de får säga va fan de vill, min pojke har starka nypor, troligtvis ärvt efter pappas mmahistoria... :)
det är pga sånt här man inte ska titta på ultraljudet om man inte ska behålla det... man blir så jäkla påverkad. känslig är man ju redan pga graviditeten i sig. Upprepar i mitt huvud hur osunt jag har levt och att det vore väldigt själviskt att behålla det för o bespara mig själv psykiskt lidande. Aborten, elr förlossningen, är ju trots allt inbokad så det är bara till o gå dit o fixa det. Har sagt till om p-stav med, det enda preventivmedlet jag inte testat, så ska hämta ut den så kör de in den efter förlossningen. Bad även om att få prata med någon, har en tid till en kurator på fredag, sen får vi se om vi hittar en samtalsform som passar mig. Jag vet liksom att jag har allvarliga problem med mig själv, och att om jag inte får hjälp kommer jag inte bli speciellt gammal. Men jag har problem med att få psyktanterna att förstå det. Jag ger ett så snällt och oskyldigt intryck, och tycker inte om att prata om mina mörka tankar, så det är svårt för dom att se nåt fel på mig. Jag har en förmåga att sitta o le o förtränga saker, samtidigt som jag pratar om dom. Det känns liksom som om jag pratar om nåt annat. O det gör väl inte att det jag säger låter speciellt trovärdigt...
Men men vi får se. Jag hoppas att mina mardrömmar försvinner när allt detta är över. Jag kan verkligen inte sova på nätterna... Och katten känner det, hon ligger under  täcket med mig o vakar över mig. Orkar inte ens gå in på mina drömmar och vad de handlar om, det är bara massa död o våld o ångest o massa tjejer med olika psykiska störningar, antingen jagar de mig elr så är jag en av dom och försöker ta livet av mig själv typ.... Nej usche, psychodrömmar. Nu ska jag äta upp min frukost.
Have a nice day,
peace

Glada nyheter

KK ringde o väckte mig i morse, jag har en tid idag 13.40 istället :) dom är ju helt underbara! jag får väl ändå genomgå den dära jobbiga tvåstegsaborten gissar jag, men jag får det gjort snabbare iallafall. och inte nog med det, idag ska mitt lämp komma så att jag kan börja övningsköra :) wohooo dagen börjar bra!
nu ska jag käka frulle, mecka en som jag kan röka direkt efter KK, duscha sen möta baby o sticka dit. =)
Peace

110420 15.05

Äntligen har jag fått en tid till KK!!! Ska vara där den 20e april för ultralljud så vi kan tidsbestämma aborten. Men.... jag försöker tänka positivt... har varit hemma hos mamma nu sen i onsdags kom hem igår kväll, kände att jag behövde ladda batterierna lite o bara ta de lugnt, jag behövde komma hem...... Men.... de jag skulle skriva.... Den 20e april, då är jag inne i 17e veckan.... o v18 e sista veckan att göra abort i Sverige, du kan göra det efter men behöver socialstyrelsens godkännande. Så jag är lite nojig, tänk så får jag inte tid till själva aborten förrän i slutet på april? Tänk så har jag gått för långt? Men hon i receptionen lugnade mig iallafall lite, sade att jag faktiskt inte alls behöver vara i v15 nu. Dom beräknar ju from sista mensdagen, vilket var i nyårshelgen, men jag kan ju ha blivit gravid senare än så. Man får väl hoppas... Läste att barnet har naglar osv nu i 16e veckan.............. Har jag gått längre än v18 så behåller jag barnet o flyttar hem till mamma igen. I v21 är barnet så pass utvecklat att det kan leva utanför livmodern, hur ser det då ut i v18? kan inte vara mkt kvar.... avsluta livet på något som lika bra kunnat vara en ödla är en sak, men om det liksom är ett fullt utvecklat barn som bara behöver växa till sig lite... fyfan
Men, förhoppningsvis så e de alltså felberäknat så jag bara gått 12v elr nåt, men nu kommer problem nr2.
Efter v12 (tom v14 i vissa fall) så måste du föda ut barnet. Du får nån tablett som du käkar så att barnet dör, sen kommer du tillbaka till sjukan efter 1-2 dagar o föder ut ditt döda barn. Ibland gör dom ävenen skrapning föratt vara säkra. Läste detta på flashback, det var bra. De beskrev de bättre än alla andra sidor, här nämndes de jobbiga detaljerna..
"Abort efter v12, sen eller sk. två-stegs-abort:
Man får medicin som avstannar graviditeten. Efter 1-2 dygn (kommer inte ihåg exakt) så får du komma in till sjukhuset och där ges vagitorier som sätter igång värkar. Sedan får man genomgå en förlossning mer eller mindre och föda fram fostret. Efter den processen är klar så sövs man och en skrapning av livmodern utförs.

Det är alltså inte frågan om att det är en mer komplicerad "operation" efter v12 (eller 14 i vissa fall). Det är dock en väldigt mycket mer påfrestande process iom att man genomgår en hel förlossning."
så detta är vad jag har att se fram emot för tillfället.
peace
jag i torsdags, har svårt att tänka mig att det är felberäknat så att jag gått mindre än 15v....

FEED ME!

Usche ja fyyy i helvete va jag e hungriiig! det e nåt av det värsta med att vara gravid o pank o inte ha nån mat hemma. Jag gör mitt bästa för o hålla igen på den lilla mat jag har så den räcker till nästa löning, men inte lätt när magen skriker efter mat var tredje timme! Nu har jag ju gått snart halva tiden o aptiten ökar mer o mer för varje dag. För o inte tala om törsten.. dricker flera liter vatten om dagen, vaknar 2-3ggr varje natt o sveper o fyller på mitt vattenglas som alltid står brevid mig. Detta är jobbigt.... men förhoppningsvis är det sista veckan nu, jag skiter i hur lite lön vi får och hur mycket utgifter vi har, nu ska aborten prioriteras! Om jag sen får gå utan mat i en vecka, så braaa då, då blir jag kanske av med bebiskilona.
Men men mamma är på väg hit, har lite smått o gott med sig. Hon har virkat en mus till tisemisen, sen har hon med sig vitlök o basilika så att min tomatsås jag ska leva på nu i några dagar blir liite roligare. o sen får jag  låna hennes gamla lur, min har flippat ut helt. Batteriet är helkass, kan vara fulladdat sen pratar man i den tio minuter så dör den, sen är det glapp där man sätter i laddaren så inte går den o ladda upp heller. Hyfsat störigt.
Nu måste jag försöka hitta nåt att äta, snodde en macka o lite vindruvor av min hyresvärd vid tio i morse, men nu krampar magen som om jag inte ätit på en vecka så får se vad där e i köket... är ensam hemma nu så får passa på o göra en plundring.
Peace
hade suttit fint nu
hade suttit fint nu...

slö i sinne

börjar bli mer lag än undantag att jag skriver ett inlägg varannan dag... va ska jag säga, jag har inte haft lust. När jag mår som jag mår känns det onödigt att bara svärta ner allt omkring mig, jag skriver när jag behöver få ut något men just nu känns det bara önodigt att sprida min ångest och negativa energi. så jag gör mitt bästa för o hålla humöret uppe utåt. det lyckas väl till viss del.... men baby märker att det är nåt fel på mig. Han tycker jag är kall och oengagerad och att jag inte bryr mig om vårt förhållande... *Det är ju tur att vi har känt varann i 5år så att han vet hur jag fungerar o ser skillnad på när jag är arg på han och när jag är deprimerad* ja de skulle man kunna tro iaf.
Fattar inte han asså.... det är absolut inte första gången jag mår så här i vårt förhållande, o VARJE gång tror han att problemet ligger i oss och/elr att jag har gjort något 'dumt' elr att jag inte vill va tsm med han osv.... Han förstår inte att jag drar mig undan, att jag kan uppfattas som likgiltig, att allt det är ett sätt för mig att hålla masken. Att inte dra ner folk omkring mig. Jag menar säger jag till han hur jag mår, då myser vi lite sen röker vi en fet sen tror han att det har gått över till nästa dag. Han förstår inte att detta är nåot som alltid ligger inuti mig o bara väntar, o växer, för att ca en gång om året komma tilbaka o förgöra mig. Större och starkare för varje gång.
Men det är ju inte lätt för han o veta, han utgår väl ifrån att jag är normal.
till något helt annat...
Sjukaste hände igår... Två av babys arbetskamrater riskerade att mista livet.
Först är där en som under en tid betett sig konstigt, han har tydligen kört/backat in i grejer osv, de har frågat om han ser dåligt men han har viftat bort det. Så igår morse hade han ringt till en arbetskollega o bara yrat, 'pratat i tungor' typ, de hade blivit oroliga o fått in han till akuten. =hjärntumör bakom ögat, killen kommer aldrig mer kunna jobba elr leva ett normalt liv, han e fucked.
Ca en timme senare så är en annan arbetskollega till baby ute o kör, han är på väg ut från firman på väg till ett jobb när en lastbil kommer utkörande i full fart. Han hinner inte bromsa, pang. = söndertrasat knä, bruten bröstkorg, tänderna åt helvete. Men han klarade sig iallafall...
Sjukt att detta hände inom loppet av en timme...
As I said before, det är mörka tider.
Peace

.

Jag kommer gräva ner mig snart

mörka tider

Allting har varit så mörkt sista tiden... inte bara i mina tankar, utan till o med i mina drömmar förföljer mörkret mig. Jag kan inte sova, jag har alla möjliga sorters mardrömmar och de väcker mig var 3-4e timme. Jag vaknar o gråter varje dag, av olika anledningar. Och när jag börjar skriva här gråter jag ännu mer när jag läser mina ord. Jag vill inte må såhär.... Jag har många ggr trott att det är något fel på mig, att jag har en sjukdom. Ge mig några happypills så går de över liksom, men isåfall hade ju gräset hjälpt. Men det är fan knappt att det hjälper längre. Men som sagt jag tror inte att det i grunden är mig det är fel på. Jag tror det är mitt sjuka liv och alla bisarra händelser jag varit med om som traumatiserat och format mig till den jag är. Jag tror absolut att jag hade behövt terapi, men jag tror inte att det är någon speciell sjukdom, jag har helt enkelt bara en trasig själ, ett brustet hjärta och en kluven hjärna och med rätt människor runt mig, med rätt personer att prata med hade jag kunnat bli hel igen. Men var hittar man dessa personer?
peace

Jag e för kass

nu har det återigen gått två dagar utan att jag skriver, men denna gången har jag faktiskt ingen ursäkt..
AMEN NASTYYYY ursäkta men jag ska bra spy min hyresvärd har djuriskt sex
sådärja tur att hennes kille kommer snabbt så man slipper lyssna på det hela frukosten..
Hade myskväll igår med baby, längesen vi bara lade oss ner och mös. Kollade på den senaste harry potter och åt chips :) blev även lite mysigt missionärssex hihi säg vad ni vill men för mig e 'älska' missionären med tända ljus typ ;) sen är det lite trist, för förra gången jag gjorde abort så hade jag och baby sex alldeles för snabbt, man ska egentligen vänta upp till 3v men vi va på de efter knappt en vecka och sedan dess har det gjort fruktansvärt ont varje gång han kommer för djupt in, så vissa ställningar tex doggy är helt uteslutna, vilket är jävligt tråkigt. Jag kan leva med missionären, det är faktiskt min favorit - har lättast för o komma då haha, men min kille håller inte med, han vill ha akrobatsex då o då så då är det bara till att bita ihop o gilla läget.
Tycker lite synd om han och det är faktiskt ett under att han under dessa fyra åren inte varit otrogen mot mig... (förutom när han var i thailand 2mån, men hallå, det fatta jag ju redan när han boka resan o de köper jag faktiskt) När vi träffades var jag 15 år gammal, man hade liksom lite mer fart i kroppen då o lite mer hormoner i omlopp, as a mather of fact hans första smeknamn på mig var kåtmonstret haha men sen efter 1-1½år gick det utför. Han jobbade om dagarna och när han kom hem var han trött så ville jag ha action fick jag fixa till det själv. Sen en dag när jag ligger där kåt som ett djur o smeker han över hela kroppen o försöker kyssa honom så säger han ''du e på mig varenda jävla dag tror du verkligen att det ska funka alltid?'' inte ordagrant kanske men det var vad han sa och det dödade mig helt. Sen dess har jag haft feta problem med att ta initiativ till sex. O nu efter 4år e de va han klagar på, att jag aldrig tar initiativ till sex, att jag bara ligger där.
Sen en sak till, han älskar avsugningar. Precis som alla killar. Men jag klarar inte det. Det finns två anledningar, för det första hängde jag ihop med två riktiga horor när jag var 11-13år, de kunde bestämma träff med upp till 15 killar som sen stod på rad för att bli avsugna. Jag kan helt ärligt säga att jag INTE tog del av detta, jag tappade oskulden efter jag slutat umgås med dessa brudarna. De gav mig avsmak på sex om man säger så. De satt i webcamen o visade på dildos o bananer hur bra det var på o suga sen kom det ett helt gäng och de lottade om vem som skulle va tvungen o ta 'den fule feta' osv, så såg dagarna ut. Jag såg vad de gjorde, jag såg hur killarna tittade på dom och jag tänkte att det där ska aldrig bli jag. Så det är första anledningen till att jag har svårt för avsugningar.
Den andra är att när jag var 6-8år kommer inte ihåg exakt men jag hade fortfarande barbies och våningssäng och spelade super mario, vet inte om jag hade börjat skolan tror ej. Så har mamma sin kille och hans son hemma hos oss. Sonen, mattias, var 15-17 nåt sånt. Han älskade att passa mig och vi spelade alltid spel, tv-spel elr brädspel. Sen just denna gången, så undrar han om jag vill se hans snopp. Jag blev lite ställd och även om jag anade vad han menade var jag inte säger så det blev ett tveksamt 'ja', han tog fram den o jag blev inte rädd elr äcklad jag bara wow typ en sån har jag aldrig sett förr haha sen visste jag någonstans att det vi gjorde var fel så då blev det ännu mer spännande. Sen ber han mig pussa den, men det ville jag inte. Sen kommer jag inte ihåg riktigt detaljerat va som händer men han försöker trycka in den i munnen på mig, sen när han inte lyckas tar han av mina randiga strumpbyxor jag hade på mig lägger mig ner o försöker få in den, men de säger ju sig själv det var smått omöjligt. Sen kallade mamma att det var mat sen var det inte mer med det. berättade detta för min mamma för nåt år sen så nu vet hon iaf vad som hände
Men dessa två händelserna tillsammans gör att när baby ställer sig framför mig o vill att jag ska suga av han, det går bara inte det blir tvärstopp o hjärnan. Så säger han 'men ge han en puss iaf' ahhhhhhhh han förstår verkligen inte hur det känns jag har berättat för han men tydligen inte tillräckligt för han respekterar ju inte det. Visst jag kan förstå att han vill ha en avsugning då o då speciellt om vi nu ska tillbringa resten av livet tillsammans, men han får 'lägga fram det' på ett annat sätt. Jag vill inte känna mig som en hora, o jag vill inte känna mig 'antastad'. Jag hatar detta. Att inte kunna göra min kille nöjd en enda fucking gång... O det värsta e att ibland hoppas jag att han ska hitta en KK så att jag ska slippa allt sånt här...................
peace

Woohoo look what the mailman brought me!

Dagen blev precis liiite bättre ;)
O som om det inte var nog med paketen så smittade mitt återfunna bra humör av sig på baby, ska ta bussen hem till han o gå en lång runda med mopsen nu :)
o en sak till, slänger upp den där bilden på gräsmuffinsen nu ;)
have a nice day
peace
var lite smått o gott med nödvändiga ting till våren... böcker, haremsbyxor, leggings, nagellack, strumpor och ögonfransböjare, för min förra gick upp i rök..
och de gudomliga gräsmuffina.... ser ni hur de är lite svagt grönaktiga i mitten? ^^

Peppfredag? Deppfredag........

Jahapp va fan ska man göra idag då? Vaknade på bra humör men det har gradvis ersatts av ångest. Baby bara tjurar om allt. Fattar inte va de är med han... Han är ledig idag, det är fredag, även om vi inte har några pengar så hade han kunnat komma hit med mopsen så kunde vi tagit en mysig promenad.. Men nej, han har kollat UFC sen han vaknade, och nu är han trött o ska vila. Seriöst?
Tror jag ska gå in på hm.com o dämpa min ångest lite. Har ju trots allt någon hundring kvar att handla för där. Elr nä, de ska jag inte. Ska inte maxa min kredit igen så jag måste betala in en tusing i månaden till dom. Men va fan ska jag då göra?????? :(
jag blir deprimerad...............'
peace

Börjar få lite småpanik.........

Fick mina pengar i fredags, skulle ju ringa abortmottagningen då och boka en tid. Men efter räkningar hade jag 1100 över, kattmat o kattsand var akut (-300) ingen mat hade jag hemma heller (-600) vart tvungen att ladda min mobil så att jag överhududtaget kan ringa (-150) sen vart jag pank.... Men tänkte, det är lugnt, för baby får ju faktiskt lön i veckan. Synd bara att han har lånat pengar av firman, så att de drog en tusing från denna veckolönen, där var inte ens 300 över och då har vi bara köpt det absolut nödvändigaste som pasta och filmjölk så att jag har nåt o leva på... Så nu sitter jag här o vet fan inte va jag ska göra. Idag är jag inne på vecka 14, vilket innebär att jag har 4v till på mig att göra aborten... Men jag tycker redan att jag har väntat alldeles för länge... Kan känna bebisen röra sig ibland, läste att barnet har börjat hicka i v13 så de e kanske de jag känner..... FÅR PANIK
Ringde min mammas pojkvän häromdan för o höra om jag kunde låna av honom, men han hade inte heller några pengar :( vet inte va jag ska göra!
Får väl gå ut o fnaska lite som så många andra gör.....men vem vill sätta på en fet gravid kossa??

peace

Ambitiolös

Praise the lord! Jag återfann inlägget som dissade mig imorse.... here it comes
Har verkligen inte haft någon lust att skriva något sista tiden. Vet faktiskt inte varför. Lovade ju bilder på mina gräsmuffins men har ännu inte lagt in dem i datorn så det får vänta.
Sen har baby fått veta att jag har en blogg.... va kul. Roligt att man får ha nåt ifred. ''Men vill du ha det ifred så betyder det att du har nåt o dölja''. Visst jag har skrivit saker här jag aldrig skulle få för mig att berätta för honom, som när jag hade en sexdröm om en annan kille tex. Men hade jag sagt det hade det bara blivit en massa onödigt tjafs. Jag har sagt till han att är där något som han borde veta så får han veta det, men jag tycker inte sexdrömmar kan räknas till 'saker han borde veta'. Eller har jag fel?
Sen är det så jävla skönt att kunna vräka av sig.... DIN SVARTSJUKE JÄVEL VARFÖR SKA JAG ALLTID LIDA AV DIN TILLITSSTÖRNING VÄX UPP ISTÄLLET O SLUTA VA SÅ PARANOID!!!!!!!!!!!!!! Som det där tex, det skulle jag aldrig säga till honom. Visst skulle jag vädra mina känslor, men jag hade aldrig sagt det på det där sättet. Men det betyder inte att jag inte behöver få ut det.
Jag förstår mig inte på killar. Har jag pratat med min tjejkompis i en timme o jag inte vill säga detaljerat vad vi pratat om, ja då har jag något att dölja. Om jag inte ringer han inom en timme efter han har åkt hem, som häromkvällen då jag kom hem o blev bjuden på ett glas vin av min hyresvärds kille o hans dotter - slutade med tre flaskor, då måste jag ju ha gjort något dumt. Varför skulle jag annars inte höra av mig på nästan 3h? Jo, för att jag gick upp på rummet o dumpade min jacka o mina grejer, sen kallade de ner mig på som sagt ETT glas vin som snabbt blev fler. Jag ringde honom när jag gick ut med hunden vid 23, han åkte hem vid 20.30. Han va så lack att han inte ens svarade när jag ringde, sen dagen efter när han va här på kvällen muttrar han ''ja o självklart e jag fortfarande lack för igår''. VAD ÄR DÄR ATT VA LACK FÖR?!?!?!?! har jag gjort nåt fel??
blir så trööttttttttt........ är det verkligen så fel att hålla sin blogg hemlig för sin kille??? okej om jag hade gett ut den till allt o alla men det är BARA my beloved BFF som har den, va jag vet, har iallafall inte gett ut den till någon annan jag känner... men men
that's life när man valt o bli tillsammans med en svartsjuk kille..
peace
weed vs spice(fake legal weed)

Örongodis

jag har hittat min gud. Förutom Infected Mushroom då såklart...
Tokyo Prime heter han, babys polare dessutom.
Sjukt fet musik!

COCKSUCKER

jag hade precis skrivit ett LÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅNGT inlägg.
Sen råka jag trycka ctrl+a istället för shift+a, sen fortsatte jag skriva. = allt gick upp i rök
NU E JAG LACK

Blackout

Shit vilken helg... baby sov här fre-lör o åkte inte hem förränsent på lördagen, tänkte skriva ett inlägg då men jag däckade framför datorn haha vaknade halv7 i morse o stängde av datorn, släckte lampor, byta om osv. Var helt klubbad igår asså! Började vid 7-8, kunde inte följa baby till bussen följde han till dörren bara, sen drog jag med mig några mackor upp o så fort dom va slut däcka jag igen haha vi åt gräsmuffins igår förstår ni ;)
Jag stör mig på att jag inte tog foto på allt under processen så ni kunde fått se... Hade en halv lidl-påse med kristaller som vi fick bara sådär av vår dealer. Dom köper ju in ett kilo gräs, sen delar dom upp det i bitar så blir det en påse över med pinnar, löv och kristaller. Vi bara körde det i en sil typ grinda det helt, ut med alla pinnar, sen ner med pulvret i smöret. Hade typ 250g smör men de blev ändå inte flytande för mkt gräs så det såg ut som spenatstuvning typ haha... Btw vi gjorde kladdmuffins. Fast när vi kommer hem från malmborgs ser jag att vi hade behövt mer kakao -.- men palla inte springa tillbaka så det blev tyyp 1½msk kakao ist för fyra... öste på lite mer socker istället för att de skulle smaka nåt annat än gräs. Men de misslyckades vi med :P De smakade verkligen baara gräs haha
Men jag säger inte att de var äckliga! De var hur goda som helst :) Och de funkade bra hahaha de bästa jag har ätit i hela mitt liv. Och jag har varit i Amsterdam o käkat spacecakes på flera olika ställen ;) Synd bara att jag brände dom.. De smakade inte bränt, men pappret va ett helvete o få av i botten haha
Men men nu är baby på väg hit igen :S fan va han e klistrig då... vet inte om jag ska försöka hinna duscha innan han kommer.. tror inte det är lönt :P
Ska ta lite bilder på kakorna iaf innan de försvinner helt.. Hade gärna tagit en bild på mig själv med hahahah ni skulle bara se mig hur man ser ut efter 4-5 såna! Men jag ska ju vara anonym så det blir inget med det.
Ni får se bilder senare ikväll när han åkt hem,
have a nice day
peace


It's a lovely day

just got payed!!!!! Abortmottagningen, here I come!!!
wohoo! =D

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0